Gästbloggare!

Här har vi mer gästbloggare :)

När du äter en kötträtt har du då tänkt på vart köttet kommer ifrån och hur den har behandlats från den tiden den föddes fram till den ligger på din tallrik?
Inom livsmedelsindustrin alvar vi fram djur som antingen ska producera mat eller själva bli mat. Några av de djur som dödas för att bli mat är grisar, kycklingar, fiskar och nötkreatur. Vi tänkte nu informera om hur nötkreaturens levnadsförhållande är inom livsmedelsindustrin i Sverige.
Idag föder vi upp nötkreatur (kalvar, kvigor och tjurar) för tre ändamål: mjölkproduktion, köttproduktion och avel. Men när mjölkkon inte längre kan producera någon mjölk skickas även hon till slakteriet för att bli mat åt oss.
I Sverige finns det 21 mejeriförlag. Tillsammans producerade de 2 862 200 ton invägd mjölk 2010, av den mängden var 259 400 ton ekologisk mjölk. För att en ko ska producera mjölk måste hon föda kalvar. Kalvarna tas oftast redan någon dag efter födseln från mamman, det skapar stor stress både för kalven och för mamman. Beroende på när en ko kar kalvat så producerar hon ungefär 20-50 kg mjölk/dag, hon producerar som mest de tre första månaderna. Omkring 55 % av kossorna står uppbundna inomhus större delen av året. Det innebär att de har begränsade möjligheter både fysiskt och till sociala kontakter. Enligt svensk lag har alla kor, kvigor och stutar rätt att gå ut under 2-4 månader. Under dessa månader har de rätten att få vara ute minst sex timmar per dag, men det är mindre än 10 % av djurens liv. Kalvar och tjurar har inte samma rätt, därför står många av dem inomhus året om. Tyvärr så är kontrollen av att djuren får komma ut inte så bra. Det resulterar i att många gårdar inte släpper ut sina djur. Det finns en organisation som arbetar för att beteskravet ska avskaffas, dom kallar sig Sveriges mjölkbönder.
Inom mjölkindustrin föds många kalvar, och de hankalvar som föds skickas oftast efter ungefär 18 månaders ålder till slakt. Det görs eftersom de inte kan producera någon mjölk. En ko som skickas till slakt är en mjölkko som har levt i ca 5 år. 65 % av det nötkött vi producerar är kossor som tidigare har levt inom mjölkindustrin. Resterande 35 % kommer från köttraser, även kallat köttraskorsningar.
Avlivning av nötkreatur kan ske på olika sätt beroende på om det är akut avlivning vid skada eller om det är för att sedan bli livsmedel. Men hanteringen innan under och efter sker alltid under samma villkor i Sverige. Personalen i slakterierna ska ha utbildning i djurskydd, djurhantering, bedövnings- och avlivningsmetoder. De punkter som ska uppfyllas under slakt lyder:
Nötkreaturen ska…
skonas från onödigt obehag och lidande
hanteras och drivs lugnt
stallas upp under högst en natt
få foder och vatten om de transporterats långt eller stallats upp
mjölkas om juvret är spänt
avlivas direkt om de har skadats under transporten
Innan djuret dödas bedövas de för att de inte ska känna smärta när de sedan dödas. Vid själva bedövningen måste personalen fixera djuret med hjälp av att hålla fast djurets huvud med grimma eller liknande de kan även ställa djuret i en bedövnings box. Själva bedövningen sker med antingen hagelgevär, kulvapen eller bultpistol. Efter bedövningen är det slakteriets skyldighet att kolla att djuret eller djuren är bedövade. 60 sekunder efter bedövningen måste dödsakten ha påbörjats, det vill säga avblodningen. Avblodning sker genom att båda halspulsådrorna öppnas och djuret förblöder till döds. Innan man går vidare med slaktprocessen ska djuret inte är vid liv längre.
I Sverige har vi lagar som ska skydda kossorna från att hanteras dåligt innan under och efter slakt. Men det är inte alla länder som har samma lagar. Vad som här i Sverige skulle anses som oförståeligt, används kanske regelbundet i andra länder. Exempel på vad som inte är lagligt i Sverige men som förekommer i andra länder är att avliva med hjälp av gas eller bedöva med hjälp av el. Vad vi inte heller vet är hur djuren har haft det från födseln fram till slakten, levnadsförhållandena kan vara mycket sämre än hur vi har det här i Sverige. Så det kanske är värt att köpa det svenska köttet.
Elin Härling
Fredrika Norén
Nanny Gillström
Hanna Bergdahl
Lovisa Swärdh
Tv3 Soltorg

låten

http://www.youtube.com/watch?v=ZN9DDX-wE2Y

Nu är miljölåten som Yanal har medverkat i är ute, ta en titt :)

Återvinn!

Hej det här är ett projektarbete som några andra vänner håller på med och det är om att återvinna papper
Kärsti Kämpe
Jesper Tellnar
Josefin Sars

Lokala utbudet!

Hej

Nu har vi fått några gästbloggare som ville dela med sig sina åsikter och sin undersökning

I vårt miljöprojekt i naturkunskap har vi valt att fokusera på lokala varor. Begreppet lokalproducerat är lite flummigt eftersom det inte finns någon exakt definition. Vi valde att göra en undersökning där vi undesökte hur lättillgängligt lokala varor är i våra mataffärer i Borlänge.
När vi var runt i mataffärerna för att undersöka det lokala utbudet men även granska populära produkters härkomst så blev vi både negativt och positivt överraskade. Det lokala utbudet skiljer sig oerhört mellan affärerna. Vad vi kom fram till var att man inte ska låta sig luras bara för att en vara har ett genuint utseende eller ett lokalt klingande namn. I en affär så granskade vi affärens lokalproducerat-hylla och inte ens hälften av varorna var lokalproducerade! I många av affärerna finns lokala varor som ett bra alternativt men se upp, kolla alltid på varan vart den kommer ifrån. Och går inte lokalproducerat att få tag på så välj svenskt! Det är bättre både för miljön och för dig.

Kajsa Karlsson
Emma Landås
Frida Danielsson
Marie-Rose Rizk 
Maja Uppgren
Tv3 (Soltorgsgymnasiet)

ENGLISH!!

What up yaaaaal
I was assigned to start an environmental project in english so i thought why not just keep up with this blog and just translate everything i did and what my friends did. So I'm hoping that people will still read this and maybe recommend to friends, Their will be some changes of course soooooo se you soon
 :)

Dumpning av skräp i världens hav

Havet betraktas som många som oändligt stort och som en lämplig plats att dumpa allt möjligt avfall i.
Det här är ju så klart inte sant.
Tidigare i människans historia kunde säkert havets ekosystem hantera de mindre skräpmängder som slängdes i havet, med undantag för områden nära kuster och vikar.
Men så är inte fallet längre.

De flesta soporna som slängs i havet kommer från fartyg. Fartygens besättningar tömmer helt enkelt sina soptunnor direkt i havet som om det vore helt okej. Man kan ju tycka att sjömän borde vara mer medvetna om havets tillstånd än de flesta andra men tydligen inte...

En stor del av soporna är av plast. Från fartyg dumpas årligen mer än 6,5 miljoner ton plast i havet som bryts ner mycket långsamt. Bara en liten plastmugg finns kvar i havet 100 år efter det att den dumpats.
Tänk om man istället hade återvunnit all plast som bara dumpas ner i havet...

De här soporna ser inte bara otrevliga ut, de dödar också. Varje år skadas och drunknar flera tusen däggdjur,fiskar och sjöfåglar för att de har fastnat i gamla fisknät eller plastförpackningar.
Vissa svälter ihjäl för att de har svalt plast som får dem att känna sig mätta och gör att de inte äter ordentligt.

Det här är ett stort problem inte bara i Sverige utan i hela världen.
Det man själv kan göra är att se till att aldrig slänga skräp i havet eller i sjöar. Det krävs ju dock mer än så för att råda bot på det här problemet men det är ju en början iallafall! :)

Övergödning i Sveriges hav

 Sedan 40-talet har tillförseln till havet av de livsviktiga ämnena kväve och fosfor flerdubblats. En del arter i haven tar nytta av detta medans andra arter försvinner helt, pga att de inte kan konkurrera med arterna som drar nytta av det extra kvävet och fosforet.

En fjärdedel av allt fosfor och kväve som kommer ut i haven per år är naturlig, och tillförs till havet genom älvar.
Men de resterande tre fjärdedelarna tillförs av människan genom utsläpp från reningsverk och industrier, samt läckage från jord- och skogsbruksmark.

Detta är inte acceptabelt, och det är ju helt onödigt..

Vad gör man åt övergödningen?

Självklart måste man minska näringstillförseln till havet. Men även om man gör det kommer det att ta mycket lång tid innan haven är återställda.

Det idéer om att pumpa ner syre till Östersjöns botten. Denna idé är dock fortfarande i forskningsstadiet.

En annan idé är att förbättra bindningen av fosfor till havsbottnen. Forskning för detta planeras för tillfället och det kommer antagligen dröja länge innan den kommer igång...